Den 25 september 2019 blev den svenskamerikanska Jessica Meir historisk när hon sköts upp till ISS från Kazakstan som den allra första kvinnliga astronauten från Sverige.
Hård träning
Jessica Meir kommer att tillbringa 6 månader på ISS, Internationella Rymdstationen, där hon bland annat kommer att utföra en hel del forskningsexperiment och styra robotarmen under några viktiga rymdpromenader för att laga en pump på en så kallad spektrometer som sitter utanpå ISS. Det är ett mätinstrument som man använder för att observera och studera mörk materia. Hon har legat i hårdträning under sex år för att äntligen komma till den punkt då hon får åka upp i rymden. Det som främst har tränats är till exempel nödsituationer, att kunna använda rymddräkten, sköta olika system på rymdstationen, styra robotarmen, flyga Sojuzfarkosten samt lära sig ryska. Meir har spenderat en hel del tid i Ryssland för att träna på sin position som andrepilot under uppskjutningen.
Fysiska och psykiska experiment
Under rymdvistelsen kommer Meir bland annat att syssla med vetenskapliga experiment för att ta reda på hur både immunförsvaret och synen påverkas på olika sätt av att vistas i rymden. Såväl mikrogravitation som strålning och isolering är omständigheter som med säkerhet kommer att påverka kroppen både fysiskt och psykiskt. Astronauterna tränas för att klara av dessa påfrestningar, men både arbetsklimatet och arbetsmiljön är minst sagt unika. Den som behöver hjälp och stöd på arbetsplatsen kan hitta användbar information på https://www.ljungsjoberg.se/ som bland annat hjälper arbetsgivare att hantera & motverka stress och psykisk ohälsa.
Kunskapsinhämtning
Som doktor i marinbiologi har Meir med sig ett unikt förhållningssätt som bistår kunskapsinhämtningen och målet med uppdraget som ytterst handlar om att inhämta och samla så mycket kunskap som möjligt inför framtidens rymdfärder. Målet som hägrar är att kunna ta sig till Mars och då krävs forskning och insatser för en betydligt längre rymdfärd än vad man hittills ens har kunnat drömma om. Dels utför astronauterna på plats en hel del experiment, dels är de själva studieobjekt när de lämnar prover av olika slag för att kunna kartlägga hur deras kroppar klarar av påfrestningarna. Inför längre rymdresor i framtiden tränar astronauterna ombord på ISS på att odla sallad, utföra bränslerelaterade experiment för att kunna optimera rymdfarkosterna för längre färder samt arbetar med att tillverka konstgjord mänsklig vävnad och organ.
Nasa har dessutom spekulerat kring möjligheten att nästa månlandning utförs av kvinnor samt att sannolikheten är stor att de första människorna som sätter sin fot på Mars kommer att vara kvinnor. När människan ger sig av med siktet inställt på den röda planeten är dock fortfarande oklart, även om experiment, kunskapsinhämtning och förberedelser är i full gång. Det kommer att bli av men utmaningarna som ställs på både astronauter och farkoster är krävande. Som vanligt när man har hela universum som arbetsfält finns det inga garantier för att man överlever nästa uppdrag.
